söndag, mars 23, 2008

Påskdagen

Jesus är uppstånden!!

Ja, Jesus är sannerligen uppstånden!!

onsdag, mars 19, 2008

Dymmelonsdagen och påskfirande!

Dymmelonsdagen, onsdagen före påsk, då påskfriden inleddes. Namnet kommer av att metallkläpparna i kyrkklockorna denna dag ersattes av trästavar, dymblar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av att det var stilla veckan och att långfredagen var i antågande.

Tänk nu är det snart påsk. Vi skall fira Jesu offer och uppståndelse. Och allt detta gjorde han för att vi skall kunna förlåtelse på våra misstag och brister, och kunna få fritt tillträde till Gud Fadern Allsmäktig. Och var och en av oss kan ta del av Jesu död.
Nu när påsken är här, läs texterna och fundera över vad det verkligen betyder för dig. Be Jesus visa vad hans offer har gjort för dig.
Matvarukedjan Willys hävdar i sin reklam att man kan få mer påsk för pengarna hos dem, men går det att få mer påsk än hos Jesus Kristus? Går det att få mer påsk än den påsk som Jesu egen kyrka erbjuder dessa dagar? Absolut inte, påsken handlar om Jesus! Och Jesus lovar i sitt ord att där 2 eller 3 är samlade i hans namn, där är också han. Så ta dig till en mässa eller gudstjänst i våra kyrkor i påsk. Jesus kommer också vara där!

Glad påsk på er alla!!

lördag, mars 15, 2008

Hur ser prästens ledarroll ut?

Ämbetssyn VT 08
Marcus Landegren
Frivilligt PM


I vår kurs ämbetssyn presenterades en bild om prästen som ledare i en bild som en dirigent. En person som står framför olika musiker och ser till att alla musiker i harmoni spelar med varandra. Han/hon bär rollen som den som styr upp, och leder när hösttrumman skall slås på, när klarinetten skall spela sin melodi. Jag tycker att denna bild haltar en aning. För så vitt jag vet så finns det få församlingar i Svenska Kyrkan där prästen har ett så totalitärt styre. Prästen har helt klart en ledargestalt som har som uppgift att hjälpa och inspirera sin församling att gå Guds vägar, men att vara en dirigent är väl en allt för stelbent bild. Är det så att det finns ett notblad med färdigskrivna noter för oss i en församling, som prästen kan slå upp och dirigera oss in i?

Jag vill börja med att det i Guds folk är svårt att tolka in ledarroller som ser ut som i de olika samhällssystemen så råder i denna värld. Det vill säga att den som har mest makt och är den naturliga ledaren är den personen med pengar och position. Den person som har många tjänare och folk under sig. Denna hierarkimodell brukar ritas som en pyramid med spetsen pekandes uppåt mot himlen.
Jesus har en helt annan syn på denna ordning: ”Om någon av er vill vara den främste måste han bli den ringaste av alla och allas tjänare” (Mark 9:35). Och ännu tydligare: "Ni vet att de som räknas som härskare är herrar över sina folk och att furstarna har makten över folken. Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara den förste bland er skall vara allas slav.”(Mark 10:42b-44).
Här vänder Jesus totalt upp och ner på hierarkimodellen. Den står nu med spetsen rakt ner i marken. Den som är störst är den som tjänar och ser efter den som är svagare. Den som är störst är den som är ödmjukast.
Och det är också slående att Gud inte väljer ut de personer som i våra ögon har ledarkvaliteter. Vi ser när vi läser vår bibel att Gud ofta väljer ut de som är utstötta. Se till exempel på Mose. Han var en mördare som levde i exil! Han trodde inte mycket på sig själv, hade till och med stött ut sig själv och levde som herde i öknen. En dag då Mose var ute och vaktade fåren så talade en ängel till honom. Han sa att Mose skulle leda sitt folk ut ur Egypten. Mose själv protesterade: "Hur skulle en sådan som jag kunna gå till farao och föra israeliterna ut ur Egypten?" (2 Mos 3:11)
David som blev den största av alla kungar var från början en herde. Dessa två exempel kan ju vara haltade eftersom de borda blev ledare med folk under sig. Men mitt tredje exempel är den viktigaste. Det är Jesus Kristus. Han som är den stora tjänaren, så till den grad att han gick i döden för alla människor. Allt för att vi skall kunna få fri passage till Gud Fadern. Det berättas i Johannes (Joh 1:46) att till och med hans första lärljungar tvivlade på att han var Messias för att ha kom från Nasaret. Valet att bosätta för Gud att växa upp i Nazaret var också det en tydlig bild på att Gud fungerar på ett sätt som inte följer vår mänskliga logik. Hans grannar i Nasaret hade svårt att ta emot hans budskap och ville till och driva honom ut för klippan! Gud lät sig inte födas in i en rik familj med tydlig ledarroll. Han lät sig födas in i en snickarfamilj, och han blev en hantverkare i ca 30 år! Han som är allsmäktig hade kunnat föda in honom direkt i den högste av alla kungar i världens släkt men valde Maria och Josef. Han som är den störste valde att bli den minste.

För att kunna argumentera för den modell som jag anser prästen skall vara så måste jag byta ut bilden om orkestern till en bild av en armé, och dirigenten blir då naturligtvis ett befäl.
I en armé så är kocken en av de lägst rankade, men ändå kanske den allra viktigaste. För det finns inga soldater som kan göra tjänst utan att bli bespisade med mat och näring. En svältande soldat är sällan en bra soldat.
Som ovan redovisats så väljer Gud ofta sina stora tjänare ur skaran av ”lägre rang”. Så jag hävdar att församlingen som är Guds armé har en annan befälsordning en våra världsliga arméer. Ledare är den som enligt den upp-och-ner-vända hierarkimodellen tjänar sin nästa. Och prästen skall här i sin roll visa på gott exempel, men också ge församlingen mat i form av predikan, undervisning, själavård och i förvaltandet av sakramenten. Det är prästens uppgift att ge andlig mat som inte är skämd, utan frisk fräsch mat som ger soldaten styrka att tjäna Gud och göra honom känd. Detta gör honom till en riktig ledare. Men prästen har i det långa loppet samma uppdrag som vilken kristen som helst. Så han är inte bara ledare utan skall även ha rollen som fotsoldat eller varför inte, kock

fredag, januari 04, 2008

Åravslut 2007

När jag nu försöker göra avslut på 2007 så inser jag vilket händelserikt år det varit. Ett nytt vägval i livet har satts i rullning. Efter år av funderande och längtan har modet funnit mig att söka drömmen att blir präst. Den 8/1 avslutar min första termin (av 11) på Johannelunds Teologiska Högskola. Inga omtentor och mitt akademiska självförtroende bara växer. Min kärlek till studierna blir bara större, och jag känner att jag kommer nog klara av detta här.
Under utbildningen har jag träffat och lärt känna många underbara människor på skolan, studerande och lärare. För att inte tala om en kvinna som fångat mitt hjärta!!!! Att skolans hela lärarkår håller en otroligt hög kvalitet är något jag verkligen tackar Gud för. Det är ett privilegium att få studera på Johannelund.
Om intresset finns kanske jag lägger ut mina första stapplande interpretationer och PM här. Det är i så fall bara att säga till.

Familjens betydelse har blivit allt viktigare för mig. När det kommer till julfirande har jag i många år valt att jobba för att få den fina OB-tilläggen. Men i år ville jag inte missa att fira jul med familjen för alla pengar i världen. Jag får ner till mina älskade föräldrar och vi hade en fantastisk julhelg. Fylld med att leka med brorsbarn som sträcker sig i åldrarna från 15 månader upp till 11 år. När man tänker sig framtiden så kanske man bara har 5 lediga jular kvar. Som präst är man ju sällan ledig på röda dagar. ☺ Får väl se till att ta vara på de lediga jular jag har kvar!!

Nu vet jag inte hur många så läser min mycket inaktiva blogg. Men till alla som kommer förbi vill jag önska er ett otroligt välsignat 2008!!

torsdag, oktober 04, 2007

En känsla av lättnad. första kursen avklarad, och ett möte med en Biskop!!

Nu är det mycket som händer, man blir nästan fartblind! Efter en dryg månad på Johannelund har jag nu fixat mina första 7,5 poäng. Kanske finns det hopp för en gammal punkare med studiefobier, att klara av en högre akademisk utbildning. Måste säga att en hel hög av den spänning och vånda man känt de senaste veckorna har släppt. Ibland har jag som undrat om jag inte tagit mig vatten över huvudet. Och sommarens alla kval som har hängt över mig. Men nu känner jag mig sugen, inspirerad och driven. Skall väl kanske inte ropa hej i farstun, har ju 172.5 poäng kvar.
Mitt mål var att komma in i studierna och klara första tentan, sedan ta kontakt med stiftsadjunkten i Stockholms stift, så nu är det dags. På fredag skall jag ringa.

Igår var jag på Stockholms stiftsgrupp för första gången. Biskop Caroline Krook var på besök och pratade om gudstjänsten och hur vi firar den. Det var första gången jag träffade henne, och det kommer förhoppningsvis fler möten framöver. Hon gjorde ett väldigt starkt intryck på mig. Konstaterade som om jag vore en liten naiv skolpojke att jag för första gången tagit emot nattvarden av en biskop!! Ha ha galet!!

söndag, september 23, 2007

livstecken!!!!

Jag vet, jag vet!! Skäll inte på mig.. det var längesedan jag postade något på min blogg!! Det har sina förklarliga anledningar!! En händelserik sommar och en påbörjad prästutbildning är del av skälen. Hoppas ni har överseende!!
Sedan har jag inte haft så mycket att skriva. Varför har man en blogg egentligen?? Är det är att leva ut sin narcissism eller har jag något jag vill säga?? Jag har tyvärr inte något svar på detta än. Men sanningen är den att inte så många hittar sig in till min blogg. Har inte direkt gjort någon reklam heller för den.

Men jag är sedan en månad tillbaka mitt uppe i teologistudier på Johannelunds THS. Och det har varit upp och ner måste jag säga. Vissa stunder undrar jag vad tusan jag gett mig in på. Vi har just nu haft kurs exegetik i GT. Det är verkligen intressant, och vår lärare, Lars Olof Eriksson, är en grym lärare. Men ett tag undrade jag om jag inte hade tagit mig vatten över huvudet. Jag har jag aldrig varit ett läshuvud. Jag gissar att det får jag reda på måndag morgon när jag har min första högskoletenta. Huvva huvva….. Känns som jag har studerat för lie med det gör man väl alltid iför en tentamen.

Ja ja.. nu vet ni att jag lever och har inte helt övergivit bloggvärlden!! Vi hörs nog snart igen!!

lördag, juni 30, 2007

Kaj Munk

Jag hittade ett citat av den danske Prästen och dramatikern Kaj Munk som mördades av Gestapo i januari 1944. Detta uttalande gav mig sådant intryck att jag var tvungen att publicera den här!

”Vilken är alltså vår uppgift idag? Ska jag svara: Tro, hopp och kärlek? Det låter ju vackert. Men istället säger jag – mod. Nej inte ens det är utmanande nog för att vara hela sanningen. Vår uppgift idag är oräddhet. Det vi kristna saknar är nämligen inte psykologi eller litteratur… vi saknar heligt raseri när rättvisan ligger slagen på gatorna, och när lögnen väller fram över jordens yta… en helig vrede över de ting som är fel i världen. Att rasa mot plundringen av Guds jord och förstörelsen av Guds värld. Att rasa över att små barn måste dö av hunger, när de rikas bord dignar av mat. Att rasa mot det meningslösa dödandet av så många och mot militärens galenskap. Att rasa mot den lögn som kallar dödshotet och förstörelsestrategin för fred. Att rasa mot liknöjdheten. Att rastlöst söka den oräddhet som utmanar och försöker förändra människans historia tills den anpassar sig till Guds rikes normer. Och kom ihåg att den kristna kyrkans tecken har varit Lejonet, Lammet, Duvan och Fisken… men aldrig kameleonten.”