Är det etiskt försvarbart med fildelning för privat bruk?

Problemställning
Internet är ett fenomen som vi har levt med i över ett decennium och det är bara att räkna med att det kommer vi att göra framåt i tiden. Men med denna nya teknik dyker nya frågor upp som man behöver ta ställning till. Är det rätt att ladda ner musik, film eller datorprogram för privat bruk?

Faktapremisser
- Upphovsrätten medför att upphovsmannen har en ensamrätt över hur verket skall få användas. Upphovsrätten brukar delas upp i ekonomisk rätt och ideell rätt.

o Ekonomisk rätt
• framställa exemplar av sitt verk
• överföra exemplar av sitt verk (t.ex. Internet)
• sprida sitt verk vidare (t.ex. butik)
• framföra sitt verk (konsert)
• visa sitt verk (t.ex. utställning)

o Ideell rätt
• Exempelvis kan en upphovsman motsätta sig kränkande ändringar av sitt verk eller att ett verk visas i ett förolämpande sammanhang.

- Samhället är uppbyggt på ett system där man, för den som har ett yrke, för en kompensation för sin insats. Vanligtvis vid en anställning får man lön i kompensation för sin arbetsinsats och kan på så sätt försörja sig. På samma sätt är det för upphovsmannen som behöver en kompensation för att kunna leva på sitt konstnärliga yrke. Upphovsrätten fungerar här som ett skydd för att upphovsmannen skall få kompensation för sin prestation och kunna leva.

- Intellektuell egendom? Kan man äga en mening? Eller en melodi? Musik, texter eller datorprogram är ju inga fysiska ting, så hur kan det vara en stöld?

- . Idag är det ju sällan upphovsmannen som får del av dessa pengar utan skivbolag och förlag. Upphovsmannen betalas oftast per timme per projekt.

- Det finns upphovsmän som uppmanar till nedladdning av deras musik. Antingen för att de ser Internet och fildelning som ett sätt att få ut sin musik till så många som möjligt. De tjänar ju inte majoriteten av pengarna på att sälja skivor utan genom att uppträda.

- En annan linje är just att de inte tjänar några pengar på publicering. Det är framförallt skivbolag, förläggare som får den största delen av kakan. Så de kan uppmana till att ladda ner på grund av ett oetisk kompensationsfördelande inom branschen.

- En långsiktig syn på fildelning är att konstnärer, musiker och filmskapare inte har råd att försörja sig på sitt skapande. Detta skulle leda till en urholkning av vårt kulturutbud.

- Produkterna är allt för dyra och därför anser vissa att det är en protesthandling att ladda ner för privat bruk.

Handlingsalternativ
a. Man skall inte ladda ner för privat bruk.
b. Man kan ladda ner för privat bruk.

Normer
a) allmänmänskligt perspektiv
I. En grundnorm som de flesta delar är att det är fel att stjäla
II. Alla har rätt till kompensation för sin prestation. (lön)
III. Man har rätt till det man har skapat.

b) Kristen tradition
I. Du skall inte stjäla är ett av de grundläggande budorden i Bibeln.
II. Att inte ha lust till sin nästas egendom
III. Respekten för människan

c) Specifika normer
I. Sjunde budordet – du skall inte stjäla
II. Nionde budordet – Du skall inte ha begärelse till din nästas hus
III. Det någon skapat har han rätt att förfoga över. (Rättighetsläran)

Etiskt resonemang och värdering
a) Pliktetisk argumentation
I. Lagen säger inte att det är en stöld att ladda ner, men att det är fel att dela eller ladda upp en produkt.
II. Är det fel att ladda upp så kan det inte vara rätt att ladda ner.
III. Är det en stöld så är det fel att ladda ner.
IV. Med upphovsmannens tillåtelse eller uppmaning är det rätt att ladda ner, så länge han inte sålt rättigheterna till t.ex. ett skivbolag.

b) Konsekventialistisk argumentation
I. Det blir billigare för mig om jag slipper betala. (Egoistisk etik)
II. Upphovsmannen får inget betalt för sitt arbete.
III. Kulturen kan på sikt urholkas.
IV. Kulturen kan spridas till en större publik.
V. Kvaliteten kan försämras.
VI. Samhället förlorar inkomst i form av moms.

c) Dygdetisk argumentation
I. Att göra rätt för sig. Betala för en produkt är att vara ärlig. Att ladda ner är att vara oärlig.
II. Det är inte rättvist mot upphovsmannen att han inte skall få betalt för sitt skapande.
III. Är motivet till nedladdningen något visar sig som en dygd, eller är det själviskt som räknas som odygd.
IV. Motivet skulle kunna vara en dygd om det handlar om en protest emot de allt för höga priserna och allt för många mellanhänder som gör att priset trissas upp. Eller en protest emot att upphovsmännen sällan får betalt för de intäkter produkten drar in.
V. Det finns grund för vs det finns ingen grund för intellektuell egendom.

d) Sammanvägning
Frågan om det är moraliskt rätt är svårt som de olika argumentationerna visar. Ingen av de olika modellerna ger ett entydigt svar. Den jag dock tycker gav mest entydigt svar var konsekventialistiska modellen.

Sammanfattning
I den pliktetiska så är det lätt att säga att det är fel att stjäla. Men nedladdning är inte idag klassat som ett brott. Det är däremot uppladdning och spridning. Men om uppladdning är fel så borde ju nedladdning vara medhjälp till uppladdning och på så sätt fel.
Man ser i konsekventialistiska fokuserar på de resultat eller de konsekvenserna av fildelningen. Och man kan inte entydigt se ett moraliskt rätt eller fel här. Konsekvensen är att upphovsmannen inte får kompensation för sin prestation, men i och med fildelningen så kan han ha nått ut till ett större antal personer och på sätt få en kompensation i en vidare kontext. T.ex. en musiker kan ha fått en större publik och får tillbaka den kompensation han förlorat p.g.a. fildelning i konsertintäkter och sålda t-shirt mm.
Dygdetiken kan man tro att den som absolut skulle visa på att det alltid är fel att ladda ner. Men om nedladdning sker i ett ädelt syfte, t.ex. att ge upphovsmannen rätt till sin egen produkt och inte behöver sälja sina rättigheter till ett bolag som kommer få större delen av intäkterna och ge upphovsmannen en mindre.

Jag finnar att det inte finns en modell som ger ett entydigt rätt eller fel i denna fråga. Det är en komplicerad fråga som har mycket att göra med situation och motiv. Laddar man ner av ren snålhet eller lathet så är det fel. Men man kan ha ett motiv eller vara i en situation där upphovsmannen uppmuntrar till nedladdning och spridning av hans produkter och då hamnar frågan i ett annat ljus.
Sedan är lagen inkonsekvent och kluven när man faktiskt laglig får kopiera produkter till sina familjemedlemmar och nära vänner. Det gör lagen luddig och svårtolkad.

Jag tror att det är svårt att endast välja en av dessa modeller för att få ut vad som är moraliskt rätt, det är en kombination av dessa modeller som man måste jobbar från. Dygdetikens vad har jag för motiv, pliktetikens är det ett rätt handlande och konsekventialistisk vad blir resultatet?